Gripen - från multi-role till AI

Under efterkrigstiden hade det svenska flygvapnet utvecklats kring inhemska konstruktioner som Saab 35 Draken och Saab 37 Viggen. Dessa flygplan var anpassade för ett invasionsförsvar där snabb reaktion, spridd basering och nationell handlingsfrihet var centrala begrepp. Mot slutet av 1970-talet stod det dock klart att Viggen på sikt behövde ersättas. Ett nytt flygplan måste vara mer flexibelt, billigare att vidmakthålla och bättre anpassat till modern elektronik och sensorteknik.

This video cannot be played unless you allow preference cookies

Kraven som formulerades var omfattande. Det nya flygplanet skulle kunna lösa flera roller, som jakt, attack och spaning inom samma plattform. Det skulle kunna operera från korta landningsbanor och vägbaser, klargöras snabbt och underhållas av små markorganisationer under lång tid. Samtidigt måste det vara tekniskt modernt att kunna vidareutvecklas över sin livslängd. År 1982 fattade riksdagen beslut om att starta JAS-projektet och med det Sveriges största industriprojekt genom tiderna, vilket senare resulterade i Saab 39 Gripen.

Utvecklingsarbetet innebar ett tydligt tekniskt steg. Gripen konstruerades med avsiktligt instabil aerodynamik, vilket gav god manöverförmåga men krävde ett helt digitalt styrsystem. Flygplanet blev därmed beroende av ett avancerat fly-by-wire-system som kontinuerligt korrigerar pilotens roderutslag. Denna typ av teknik var vid tiden relativt ny inom stridsflyget och ställde höga krav på både mjukvara och systemintegration.

Den första provflygningen genomfördes den 9 december 1988. Flygplanet var avsiktligt tippinstabilt för att få högre prestanda. Detta fordrade ett elektriskt styrsystem som med pilotens kommandon och flygplanets tillstånd snabbt gav styrorder till rodren för önskad respons. Senare utprovningar visade på brister i styrsystemet vilket ledde till omfattande analyser och modifieringar av styrsystem och programvara. Utvecklingsarbetet fortsatte och de tidigare erfarenheterna bidrog till att göra systemet mer robust. I mitten av 1990-talet började Gripen tas i operativ tjänst i det svenska flygvapnet.

Gripen är ett av världens mest moderna stridsflygplan, med en förmåga som bygger på en effektiv samverkan av sensorer, elektronik och avancerade vapensystem. Flygplanet är utformat för att snabbt kunna lösa olika typer av uppdrag och för att verka i nätverk tillsammans med andra flygplan, markförband och ledningssystem. En grundläggande förutsättning har varit att Gripen ska kunna operera under svåra förhållanden, där flygbaser och infrastruktur hotas.

Flygningarna med AI markerar ett betydande framsteg i att tillföra AI-förmågor till militära flygplan. Det är också ytterligare ett bevis på Gripen E:s enastående förmåga att snabbt uppdatera mjukvara utan att åsidosätta säkerhetskraven.

Gripen E/F - ett nytt flygplan med Inbäddad AI

Gripen har utvecklats stegvis i flera versioner där de första operativa varianterna fick benämningen A/B, där B är en två-sitsversion. De följdes av Gripen C/D, som fick lufttankningsförmåga, förbättrad räckvidd, uppgraderad cockpit, nya vapensystem och NATO-anpassning. De senaste versionerna, Gripen E/F, innebär en mer omfattande vidareutveckling som i praktiken gör Gripen E/F till ett helt nytt flygplan. De yttre likheterna är flera men Gripen E/F är något längre än sina föregångare, har en annan vingprofil och har fler vapenbalkar. De stora skillnaderna finns inuti skrovet med kraftigare motor, större bränslekapacitet och nya sensorer, däribland modern AESA-radar och avancerade system för elektronisk krigföring. Detta tillsammans med inbäddad AI för bland annat beslutsstöd och en mjukvara som går snabbt att uppdatera, gör Gripen E/F särskilt anpassad för dagens och morgondagens hotmiljö. Den tvåsitsiga versionen F innebär ett viktigt komplement till E. Gripen F kan användas som en strategisk resurs där en uppdragsspecialist i baksits kan förstärka stridsförmågan, speciellt i en högriskmiljö med intensiv elektronisk krigsföring och flerdimensionella hot. Utöver det kan Gripen F användas som avancerat träningsflygplan men även för familiseringsflygningar vid exempelvis VIP-besök.

I Sverige och utomlands

Gripen har inte bara fått betydelse nationellt. Förutom Sverige används flygplanet även av länder som Tjeckien, Ungern, Thailand, Sydafrika, Brasilien och snart Colombia som köpt 17 Gripen E/F. Exportframgångarna har inneburit att Gripen utvecklats i nära samarbete med internationella partners, särskilt tydligt i samarbetet med Brasilien, där flygplanet både produceras och vidareutvecklas. Samtidigt har den svenska systemkunskapen fortsatt att utgöra kärnan i projektet.

I dag utgör Gripen en central del av Sveriges luftförsvar. Flygplanet vidareutvecklas löpande genom mjukvaruuppdateringar och nya vapensystem, med fokus på nätverksbaserad strid, elektronisk krigföring och samverkan med andra plattformar. Precis som sina föregångare är Gripen ett uttryck för en svensk tradition där teknisk rationalitet, operativ anpassning och lång livslängd har varit avgörande.

Gripen är därmed inte bara ett av världens mest moderna stridsflygplan, utan också ett resultat av flera decenniers erfarenhet av att utveckla försvarssystem anpassade till utmanande förhållanden, med blicken riktad både mot omvärlden och framtiden.