Skip to content Go to main navigation Go to language selector

Lyckad uppskjutning: Saab Ericsson Space utrustning på miljösatelliten Envisat

Lyckad uppskjutning: Saab Ericsson Space utrustning på miljösatelliten Envisat Den 1:e mars kl 02:07 (svensk tid) sköts miljösatelliten Envisat upp med bärraketen Ariane 5 från Kourou i Franska Guyana. Under fem år ska satelliten från 800 km höjd sända data till jorden om klimatet och dess förändringar. Saab Ericsson Space, Göteborg, erhöll Envisatkontrakten 1994. Det var då det hittills största projektet i företagets historia och ordervärdet uppgick till nära 400 miljoner kr. Till satelliten och bärraketen har Saab Ericsson Space levererat produkter från företagets samtliga produktområden; datorer, mikrovågselektronik, antenner samt separationssystem och adaptrar. ENVISAT 1 (ENVIronmental SATellite) är beställd och finansierad inom det europeiska rymdsamarbetet, ESA, European Space Agency och ingår i ESAs jordobservationsprogram. Redan i slutet av sjuttiotalet sköts den första europeiska vädersatelliten upp som sedan har fått ett antal efterföljare. ENVISAT 1 kommer att cirkulera på ca 800 km höjd i en solsynkron, polär bana med en omloppstid på 100 minuter. Satelliten återkommer i samma spår efter 35 dagar. De flesta instrumenten har en sådan räckvidd att jordytan sveps över på en till tre dagar. Satellitens vikt är 8,2 ton och enbart instrumenten väger 2 ton. Atmosfär, land, hav och is kommer att observeras kontinuerligt. Ett antal markstationer i Europa och Kanada kopplade till ESAs Data Relay Satellite system tar emot insamlade data och övervakar satellitens funktioner. Saab Ericsson Space medverkar i tre av Envisats sex fjärranalysinstrument ASAR (Advanced Synthetic Aperture Radar) är ett radarinstrument, med upp till 400 km svepbredd, för studium av bl a växtlighet, isutbredning, vattenföroreningar och havsvågor. Radarn ger kartliknande bilder av jordytan oberoende av väder till skillnad från tidigare optiska instrument. Saab Ericsson Space bidrar med en dator för bearbetning av radarns bildsignaler och mikrovågselektronik för generering och omvandling av radarns pulser. MERIS (Medium Resolution Imaging Spectrometer), med en svepbredd över 1500 km, registrerar jordens utstrålning för studium av bl a oceanernas klorofyllinnehåll, föroreningar, kusternas erosion, havsisar, snödjup och moln. En dator från Saab Ericsson Space styr och övervakar instrumentet. GOMOS (Global Ozone Monitoring by Occultation of Stars), som mäter atmosfärens innehåll av gaser, däribland ozon, övervakas också av en Saab Ericsson Space dator. Utöver ESAs instrument finns ytterligare fyra som utvecklats på nationell eller bilateral nivå. Dessutom har Saab Ericsson Space levererat omborddatorn, separationssystem och adapter till Ariane 5 raketen samt reflektorantenn och huvuddator till satellitplattformen. Betydande svensk satsning Hela Envisatprojektet kostar ca 20 miljarder kr, vilket omfattar utveckling, konstruktion och uppsändning. Satelliten skall vara verksam i fem år och driftskostnaden uppgår till knappt 3 miljarder kr, vilket inkluderar nedtagning och bearbetning av data, kontrollstationer etc. Sveriges bidrag till Envisatprojektet uppgår till ca 800 miljoner kr eller ca 4% av totala kostnaden. Saab Ericsson Space är en internationell och oberoende leverantör av rymdutrustningar. Företagets huvudprodukter är datorer, mikrovågselektronik och antenner, styr- och separationssystem samt termiska isoleringsmaterial för användning ombord på satelliter och bärraketer. Huvudkontoret finns i Göteborg och en division är belägen i Linköping. Företaget har dotterbolag i Österrike, Austrian Aerospace, och i USA, Saab Ericsson Space Inc. Saab Ericsson Space har 680 anställda. Saab Ericsson Space ägs gemensamt av Saab och Ericsson. För ytterligare information, kontakta: Iréne Svensson, Informationschef Tfn: 031-735 44 63, 0705-35 08 18 Fax: 031-735 40 45 ------------------------------------------------------------ Denna information skickades av Waymaker http://www.waymaker.se Följande filer finns att ladda ned: http://www.waymaker.net/bitonline/2002/03/01/20020301BIT00190/wkr0001.doc http://www.waymaker.net/bitonline/2002/03/01/20020301BIT00190/wkr0002.pdf