Skip to content Go to main navigation Go to language selector
Saab Global

Anföranden vid Saabs ordinarie bolagsstämma, Stockholm den 6 april 2005

Herr ordförande, mina damer och herrar, kĂ€ra aktieĂ€gare. 2004 var ett bra Ă„r ekonomiskt. OmsĂ€ttningen ökade till 17,8 miljarder kronor frĂ„n 17,2 under 2003. Den högsta nĂ„gonsin. Tar vi hĂ€nsyn till att vi inte lĂ€ngre konsoliderar sprĂ€ngĂ€mnesföretaget Nexplo var den underliggande tillvĂ€xten 5,4 procent. OcksĂ„ rörelseresultatet var det bĂ€sta hittills och uppgick till 1,6 miljarder kronor och rörelsemarginalen ökade med nĂ€stan tvĂ„ hela procentenheter till 9,3 procent. RĂ€knar vi bort engĂ„ngskostnader för omstruktureringar och ett avslutat torpedkontrakt i Brasilien nĂ„dde vi faktiskt en bit över 10 procent över det marginalmĂ„l som styrelsen satt upp. Jag Ă€r mycket nöjd med att vi klarat av att nĂ„ dessa tuffa mĂ„l, bĂ„de avseende tillvĂ€xt och lönsamhet. FörbĂ€ttringen Ă€r i första hand resultatet av ett konsekvent genomfört arbete för att öka vĂ„r effektivitet. Ett arbete som vi nu driver vidare med oförminskad styrka. Nettovinsten per aktie steg frĂ„n 7 kronor till drygt 10. En ökning med drygt 40 procent. Trend mot ökad exportandel NĂ€stan hĂ€lften av vĂ„r försĂ€ljning sker idag utomlands. Förra Ă„ret kom 62 procent av nya bestĂ€llningar frĂ„n utlandet, en fortsatt ökning frĂ„n 60 procent Ă„ret innan. I vĂ„r orderstock syns exportandelen Ă€nnu tydligare. Hela 70 procent Ă€r utlandsförsĂ€ljning. Orderboken var vid Ă„rsskiftet vĂ€rd 43 miljarder kronor och ligger alltsĂ„ kvar pĂ„ en hög och stabil nivĂ„. Övergripande mĂ„l Som meddelades i bokslutskommunikĂ©n rĂ€knar jag dock inte med att vi kan bibehĂ„lla den goda lönsamheten i Ă„r. Vi rĂ€knar med betydande kostnader för personalneddragningar i Ă„r och nĂ€sta Ă„r i storleksordningen 250 miljoner per Ă„r. VĂ„rt lĂ„ngsiktigt uthĂ„lliga mĂ„l pĂ„ 10 procents rörelsemarginal kvarstĂ„r dock oförĂ€ndrat. NĂ€r det gĂ€ller förvĂ€ntningarna pĂ„ omsĂ€ttningen Ă€r lĂ€get ljusare. Min bedömning Ă€r att omsĂ€ttningen kommer att vĂ€xa med cirka 5 procent, vilket Ă€r i nivĂ„ med Ă„r 2004. Det Ă€r bra. Bara branschens mest konkurrenskraftiga företag vĂ€xer. För det kan vi tacka vĂ„ra framgĂ„ngar pĂ„ exportmarknaden och pĂ„ den civila marknaden. Den svenska marknaden 2004 var dĂ€remot inte ett bra Ă„r pĂ„ den svenska marknaden. Under senare Ă„r har det svenska försvarets bestĂ€llningar kommit alltmer oregelbundet och de stora utvecklingsbestĂ€llningarna har uteblivit helt. Det hĂ€r beror pĂ„ politiskt fattade beslut. Riksdagen beslöt i höstas att sĂ€nka anslagen till försvaret för Ă„ren 2005 – 2007. Det innebĂ€r att bestĂ€llningar till svensk försvarsindustri kommer att vara starkt begrĂ€nsade under lĂ„ng tid framöver. Men trots detta, bestĂ€llningar pĂ„ viktiga utvecklingsprojekt kommer, det vet vi. Men vi vet ocksĂ„ att dessa projekt blir fĂ€rre, mindre omfattande Ă€n förr och kunden kommer att efterfrĂ„ga kortare serier. Invasionsförsvaret Ă€r avskaffat. De lĂ„nga serierna behövs inte lĂ€ngre. Den nuvarande obeslutsamheten i försvarets bestĂ€llningar skapar stora problem för oss, för vĂ„r förmĂ„ga att behĂ„lla kompetens och viktiga medarbetare. Jag anser att det ocksĂ„ kommer att skapa problem för Sverige. Försvarsindustrin Ă€r en viktig teknikmotor i det svenska samhĂ€llet. Och hackar motorn sĂ„ gĂ„r det sĂ€mre. Under förra Ă„ret tvingades vi att sĂ€ga upp nĂ€stan 250 medarbetare i Sverige och vi har dĂ€rmed förlorat cirka 1 000 medarbetare under de senaste tvĂ„ Ă„ren. Vi rĂ€knar med att behöva reducera antalet medarbetare med ytterligare kanske 1 000 till 1 500 personer i Ă„r och nĂ€sta Ă„r. MĂ„nga av dem Ă€r högt utbildade och duktiga ingenjörer. Vi förlorar dĂ€rmed viktiga forsknings- och utvecklingsresurser som tagit Ă„ratal, i vissa fall decennier, att bygga upp. Vi vĂ€nder oss dĂ€rför i ökande grad mot den internationella marknaden. Och antalet Saab-anstĂ€llda utomlands ökar ocksĂ„ successivt. Det Ă€r en hĂ€ndelse som ser ut som en tanke, att medan vi i Sverige riskerar att tappa omkring 1500 medarbetare, fĂ„r vi 1500 nya i Sydafrika nĂ€r förvĂ€rvet av Grintek slutligen genomförs. Vi Ă€r naturligtvis glada över att vi ökar vĂ„r personalstyrka utomlands men skulle gĂ€rna se att vi ocksĂ„ hade möjlighet att behĂ„lla mer av vĂ„ra resurser hĂ€r hemma. Export Den viktigaste exportordern under 2004 var Tjeckiens leasing av 14 Gripenplan. Saab svarar för modifieringsarbeten och tekniskt stöd under den 10–Äriga leasingperioden till ett ordervĂ€rde av drygt 1,3 miljarder kronor. Vi genomförde första flygningen i höstas och levererar inom kort de första flygplanen till Tjeckien. Gripen blir dĂ€rmed operativt ocksĂ„ i ett Nato-land. Och nĂ€sta Ă„r sker samma sak i Ungern. Systemet Ă€r bland annat anpassat för lufttankning och lyckade tankprov har nyligen genomförts över Östersjön med hjĂ€lp av ett sydafrikanskt tankflygplan. 2004 fick vi ocksĂ„ bestĂ€llning pĂ„ stöd- och utbildningssystemet PETRA till Gripen som kommer att anvĂ€ndas i Tjeckien och Ungern, och i Sverige. Vi fick nya avtal med Airbus om leveranser till flygplanet A400M, Europas nya militĂ€ra transportflygplan, till ett vĂ€rde om 400 miljoner kronor. Vi sĂ„lde luftvĂ€rnsrobotsystemet RBS70 till Tjeckien och Lettland för 400 miljoner. Det amerikanska försvaret köpte signaturanpassningsutrustning för 1,2 miljarder kronor. Tyska marinen köpte sjömĂ„lsrobotssystem och vi fick en bestĂ€llning pĂ„ IR-jaktroboten IRIS-T frĂ„n Tyskland till ett sammanlagt vĂ€rde av 235 miljoner kronor. Och i januari i Ă„r vann vi dessutom en order pĂ„ eldledningssystem vĂ€rd drygt 620 miljoner till den hollĂ€ndska armĂ©n. FörvĂ€rv Saab arbetar ocksĂ„ systematiskt med att identifiera intressanta förvĂ€rv som passar in i Saabs strategiska omrĂ„den. Efter förvĂ€rvet av de utestĂ„ende aktierna i Grintek, som jag rĂ€knar med ska bli klart nu i vĂ„rdagarna, stĂ€rks vĂ„r stĂ€llning pĂ„ den sydafrikanska marknaden ytterligare. NĂ€r affĂ€ren Ă€r klar kommer vi att Ă€ga 71 procent i Grintek. Det innebĂ€r att vi fĂ„r ett tillskott pĂ„ ytterligare drygt 1,5 miljarder kronor i omsĂ€ttning och, som jag sa nyss, 1500 nya Saab-anstĂ€llda. Under 2004 förvĂ€rvade vi ocksĂ„ det finlĂ€ndska försvarsföretaget Elesco som bland annat erbjuder systemintegrationstjĂ€nster till det finlĂ€ndska försvaret. Saabs fokusomrĂ„den KĂ€ra aktieĂ€gare, frĂ„n och med Ă„rsskiftet beskriver vi vĂ„r verksamhet och redovisar vĂ„rt ekonomiska resultat i tre nya fokusomrĂ„den; Försvars- och sĂ€kerhetslösningar, System och produkter och Flygsystem. Sedan jag fick ansvaret som koncernchef för snart tvĂ„ Ă„r sedan, och som följd av det omfattande strategiarbete vi har bedrivit sedan dess, har affĂ€rsomrĂ„dena enbart blivit ett sĂ€tt att ekonomiskt redovisa koncernen. VĂ„r operativa styrning tar sin utgĂ„ngspunkt i vĂ„ra marknader och vĂ„ra kunder. Den hĂ€r utvecklingen har ni kunnat följa i det sĂ€tt som vi redovisat vĂ„r strategi under de senaste tvĂ„ Ă„ren. Vi har talat om försvarssystem respektive produkter. Om lĂ„nga kundrelationer pĂ„ ett fĂ„tal marknader och om mera tidsbegrĂ€nsade affĂ€rer med ett större antal kunder pĂ„ en bred internationell marknad. Nu utvecklar vi den beskrivningen och tar ocksĂ„ dessa tre fokusomrĂ„den som utgĂ„ngspunkt för vĂ„r strategiska styrning av företaget. Vi kommer Ă€ven att redovisa koncernen enligt dessa tre omrĂ„den. LĂ„t mig fĂ„ beskriva dessa omrĂ„den lite nĂ€rmare. Försvars- och sĂ€kerhetslösningar Den gemensamma nĂ€mnaren inom omrĂ„det Försvars- och sĂ€kerhetslösningar Ă€r systemintegration och innefattar system-av-system-lösningar, ledningssystem samt tekniskt stöd och tjĂ€nster. För att fĂ„ utveckla och leverera den hĂ€r typen av system mĂ„ste man ha mycket nĂ€ra och förtroendefulla relationer med kunden. Och det svenska försvaret Ă€r naturligtvis den allra viktigaste kunden. Men vi ser ocksĂ„ möjligheter att utveckla relationer av liknande karaktĂ€r pĂ„ nĂ„gra fĂ„ andra marknader. En nyckelaffĂ€r inom omrĂ„det Ă€r att utveckla den grundlĂ€ggande strukturen för det svenska nĂ€tverksbaserade försvaret. Och hĂ€r har Saab ett huvudansvar. Ett nytt viktigt verksamhetsomrĂ„de Ă€r samhĂ€llssĂ€kerhet, samordning av olika vitala samhĂ€llsfunktioner som polis, rĂ€ddningstjĂ€nst och vĂ„rd, för att förbĂ€ttra samhĂ€llets skydd och motstĂ„ndskraft mot olika typer av nya hot. En viktig svensk bestĂ€llning i det sammanhanget under förra Ă„ret var RAKEL. Konsortiet Saab, Nokia och Eltel Networks vann upphandlingen om ett nytt kommunikationssystem till Sveriges sĂ€kerhets- och skyddsmyndigheter. Saabs andel uppgĂ„r till 500 miljoner kronor. BestĂ€llningen av RAKEL Ă€r strategiskt viktig för oss dĂ„ den tydligt visar pĂ„ Saabs förmĂ„ga att nyttja vĂ„r tekniska kompetens ocksĂ„ inom omrĂ„det samhĂ€llssĂ€kerhet. Just detta var temat hĂ€r i lokalen tidigare idag nĂ€r Saab samlade beslutsfattare frĂ„n myndigheter och statliga verk till ett seminarium om samhĂ€llssĂ€kerhet. Bland annat demonstrerade vi det nyss nĂ€mnda Rakelsystemet, Sveriges sĂ€kerhets- och skyddsmyndigheters gemensamma kommunikationssystem. SVT24 filmade seminariet och programmet kommer att visas nu pĂ„ fredag den 8 april. Försvars- och sĂ€kerhetslösningar svarar för nĂ€rvarande för cirka 25 procent av Saabs totala omsĂ€ttning. UngefĂ€r hĂ€lften av försĂ€ljningen Ă€r export. OmrĂ„det Ă€r strategiskt för att system av den hĂ€r arten skapar mycket nĂ€ra relationer med kunden, leder med nödvĂ€ndighet till lĂ„nga relationer och ger oss möjlighet att utveckla vĂ„r systemintegrationskompetens. TillvĂ€xten hĂ€r ser vi framför allt inom samhĂ€llssĂ€kerhetsomrĂ„det. System och produkter Inom fokusomrĂ„det System och produkter skördar vi idag frukterna av utvecklingssatsningar som i vissa fall gjordes för decennier sedan och som resulterat i produkter som genom sina möjligheter till uppgradering och vidareutveckling hĂ„ller vĂ€rldsklass Ă€n idag. Men hĂ€r sker ocksĂ„ stĂ€ndig produktförnyelse. NĂ„gra exempel: I omrĂ„det robot- och pansarvĂ€rnssystem ingĂ„r bland annat trotjĂ€naren Carl Gustaf men ocksĂ„ nĂ€sta generations pansarvĂ€rnssystem NLAW som utvecklas för det brittiska och svenska försvaret. Inom luft- och sjömĂ„lssystem finns trotjĂ€naren RBS15 vars uppgraderingar gör systemet konkurrenskraftigt ocksĂ„ idag, men hĂ€r hittar vi ocksĂ„ Meteor - framtidens missil för bland annat Gripen. Bland vĂ„ra torped- och undervattenssystem hittar vi undervattensfarkosten Double Eagle. Inom system för trĂ€ning och simulering, det bĂ€rbara trĂ€ningssystemet som gör det möjligt att trĂ€na ocksĂ„ utanför regelrĂ€tta anlĂ€ggningar. VĂ„ra framgĂ„ngar inom detta omrĂ„de visar pĂ„ vĂ„r förmĂ„ga att skapa goda samarbeten och relationer. Men affĂ€rerna har inte den starka politiska dimension som karaktĂ€riserar det tidigare omrĂ„det och leder dĂ€rmed heller inte till den intima relation som prĂ€glar exempelvis den svenska marknaden. Det leder Ă„ andra sidan till att vi kan sĂ€lja dessa system till sĂ„ mĂ„nga fler kunder. Och det Ă€r precis det som driver tillvĂ€xten inom System och produkter. Med vĂ„rt sammanhĂ„llande försĂ€ljningsarbete i Saab International anser jag att vi har alla förutsĂ€ttningar för fortsatt expansion pĂ„ exportmarknaderna. OmrĂ„det system och produkter svarar för omkring 40 procent av koncernens omsĂ€ttning varav hela tvĂ„ tredjedelar pĂ„ export. Flygsystem Det tredje och sista fokusomrĂ„det, Flygsystem, lĂ„ter sig inte beskrivas i termer av försvarssystem pĂ„ relationsmarknader eller produkter för exportmarknaden. Det innehĂ„ller nĂ€mligen bĂ„de den yttersta systemintegrations-kompetensen, illustrerad av Gripen, och kringsystem för utbildning och underhĂ„ll och underlevantörsprodukter till andra flygplanstillverkare. Saab tar frĂ„n och med 2005 över huvudansvaret för försĂ€ljningen av Gripen pĂ„ nya marknader. Det nuvarande samarbetet med BAE Systems, som har etablerat Gripen pĂ„ tre exportmarknader, kommer att bestĂ„ oförĂ€ndrat pĂ„ dessa marknader men vi kommer att ta ett större eget ansvar pĂ„ nya marknader. Gripen-programmet Ă€r extremt viktigt. Förutom systemets egna affĂ€rspotential och förmĂ„gan att generera försĂ€ljning av modifieringar, utbildning och underhĂ„ll, Ă€r Gripen mycket av vĂ„r kunskapsbas och dĂ€rmed intrĂ€desbiljett till avancerade internationella utvecklingsprogram. Ett tydligt exempel Ă€r vĂ„r medverkan i internationell utveckling av nĂ€sta generations flygsystem – obemannade flygfarkoster, UAV:er. Förra Ă„ret genomförde vi ocksĂ„ en helt autonom flygning med vĂ„r egen obemannade farkost SHARC. Att denna farkost startade, flög och landade helt pĂ„ egen hand Ă€r en verklig bedrift. Faktum Ă€r att bara ett fĂ„tal företag i vĂ€rldenhar det teknikkunnande som krĂ€vs för att klara detta. Jag Ă€r stolt över att Saab Ă€r ett av dessa. Vi stĂ€rker ocksĂ„ successivt vĂ„r stĂ€llning inom civil flygtillverkning genom att ingĂ„ partnerskap med och leverera delsystem och komponenter till de stora tillverkarna av passagerar- och transportplan Airbus och Boeing. UnderhĂ„ll och support till flottan av Saab 340 och Saab 2000och vissa andra flygplanstyper Ă€r ocksĂ„ viktiga komponenter i det hĂ€r fokusomrĂ„det. Flygsystem svarar för cirka 40 procent av koncernens omsĂ€ttning. Knappt hĂ€lften Ă€r för nĂ€rvarande export. Jag tror inte att vi ska rĂ€kna med att detta omrĂ„de kommer att vĂ€xa under de nĂ€rmaste Ă„ren inte ens nĂ€r vi fĂ„r nya Gripen-ordrar. Och detta pĂ„ grund av att leveranserna till svenska flygvapnet avslutas 2007. VĂ„rt mĂ„l Ă€r att behĂ„lla nivĂ„n sĂ„ att vi kan bevara vĂ„r strategiska flygkompetens intakt. GlĂ€djande i sammanhanget Ă€r den Flyg- och rymdindustriutredning som NĂ€ringsdepartementet tog initiativ till och vars resultat publicerades strax efter nyĂ„r. DĂ€r pekas pĂ„ den vĂ€ldiga teknologiska styrka som finns i vĂ„r industri och att den mĂ„ste bevaras och utvecklas. Det Ă€r nu viktigt att detta arbete följs av konkreta initiativ frĂ„n regeringen. Utblick framĂ„t LĂ„t mig avslutningsvis höja blicken och se ut över en omvĂ€rld i snabb förĂ€ndring. Medan det militĂ€ra hotet mot vĂ„rt nĂ€romrĂ„de ser ut att fortsĂ€tta att vara lĂ„gt de nĂ€rmaste Ă„ren, tilltar andra och mer diffusa hot i styrka. År 2004 kommer vi att minnas som Ă„ret dĂ„ det krigssargade Irak sĂ„g en ny typ av avskyvĂ€rda vĂ„ldsdĂ„d, dĂ„ 201 mĂ€nniskor miste livet vid tĂ„gbomberna i Madrid, dĂ„ över 1000 elever och lĂ€rare togs som gisslan i en skola i sydryska Beslan, och dĂ„ en flodvĂ„gskatastrof av ofattbar omfattning drabbade kusterna runt Indiska oceanen. Strax efter Ă„rsskiftet ödelade en orkan en stor del av skogsarealen i södra Sverige. Tiotusentals hushĂ„ll var utan ström och telefon i över en mĂ„nad. Vi tvingas gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng fundera över vĂ„rt samhĂ€lles förmĂ„ga att hantera naturkatastrofer, organiserad brottslighet och terrorism. Vi pĂ„minns om vĂ„r sĂ„rbarhet nĂ€r infrastrukturen för el, tele och transporter inte klarar de pĂ„frestningar den utsĂ€tts för. Och mĂ„nga av oss stĂ€ller sig nu frĂ„gan, vad hĂ€nder nĂ€sta gĂ„ng? Klarar vi en större miljökatastrof eller ett terrordĂ„d? Utmaningen som ligger i att möta samhĂ€llets förĂ€ndrade behov av skydd och sĂ€kerhet, samtidigt som de tillgĂ€ngliga resurserna minskar, hör till de viktigaste i vĂ„r tid. Som jag ser det finns bara en vĂ€g att gĂ„, via ett ökat samarbete över nationsgrĂ€nser och mellan militĂ€ra och civila resurser. Och hĂ€r kan Saab tillföra viktig kompetens nĂ€r det gĂ€ller tekniska systemlösningar! Genom att alltid se framĂ„t och att förĂ€ndra vĂ„rt utbud av system och produkter i takt med de förĂ€ndringar vi ser i samhĂ€llet kommer vi att kunna fortsĂ€tta att vĂ€xa och vara vĂ„ra kunder, vĂ„ra medarbetare och er aktieĂ€gare, men ocksĂ„ Sverige som nation, till stor nytta. Tack!