Skip to content Go to main navigation Go to language selector
Saab Global

Anförande vid Saabs ordinarie bolagsstämma, Stockholm den 5 april 2006

Anförande av VD och koncernchef Åke Svensson vid Saabs Ă„rsstĂ€mma i Stockholm den 5 april 2006:

”Herr ordförande, kĂ€ra aktieĂ€gare! LĂ„t mig fĂ„ börja med en bild pĂ„ jorden sedd frĂ„n rymden nattetid. För mig vĂ€cker den hĂ€r bilden mĂ„nga tankar för att förstĂ„ vĂ„r historia, vĂ„r omvĂ€rld och vart vi Ă€r pĂ„ vĂ€g. Det hĂ€r Ă€r viktiga utgĂ„ngspunkter för att utveckla Saab som företag. VĂ€rlden runt oss förĂ€ndras, i ett historiskt perspektiv vĂ€ldigt fort. Och Saab förĂ€ndras i takt med detta. För 2005 och Saab kan denna förĂ€ndring summeras i tvĂ„ nyckelord: tillvĂ€xt och internationalisering. Förra Ă„ret var ett starkt Ă„r för Saab. Vi tog flera viktiga genombrottsorder bĂ„de i Sverige och utomlands. Vi ökade vĂ„r försĂ€ljning och vi Ă„stadkom ett stabilt resultat, trots stora omstruktureringar. FörsĂ€ljningsintĂ€kterna ökade med 8 procent, eller med 1,5 miljarder kronor, till 19,3 miljarder. Det Ă€r ocksĂ„ vad vi har förutspĂ„tt i de prognoser vi lĂ€mnat. Cirka 1 miljard av detta hĂ€nför sig till sydafrikanska Grintek dĂ€r vi blev majoritetsĂ€gare under Ă„ret. Bortsett frĂ„n förvĂ€rv och avyttringar var den underliggande tillvĂ€xten cirka 6 procent, vilket Ă€r i linje med vĂ„r mĂ„lsĂ€ttning och nĂ„got bĂ€ttre Ă€n vĂ„r prognos. Resultatet 2005 belastades av extraordinĂ€ra strukturkostnader och av en reservering i ett helikopterprojekt. Trots detta nĂ„dde vi en nivĂ„ pĂ„ 1,6 miljarder. Det motsvarar en rörelsemarginal pĂ„ 8,6 procent. Om vi undantar strukturkostnader var marginalen 10,2 procent, vilket Ă€r i nivĂ„ med vĂ„rt lĂ„ngsiktiga 10-procentsmĂ„l. Den underliggande intjĂ€ningsförmĂ„gan Ă€r alltsĂ„ stabil. Och vi fick mĂ„nga nya order under det gĂ„ngna Ă„ret. BestĂ€llningarna steg till 17,5 miljarder mot 16,4 miljarder Ă„ret dessförinnan. Orderboken Ă€r fortsatt vĂ€lfylld: 42 miljarder vid Ă„rets utgĂ„ng. Mer Ă€n hĂ€lften av försĂ€ljningen utanför Sverige I frĂ„ga om internationalisering blev 2005 ett mĂ€rkesĂ„r. För första gĂ„ngen kom mer Ă€n hĂ€lften av intĂ€kterna frĂ„n kunder utanför Sverige. UtlandsförsĂ€ljningens andel var 56 procent mot 48 procent Ă„ret dessförinnan. Av de nya bestĂ€llningarna under Ă„ret kom hela 63 procent frĂ„n andra marknader Ă€n den svenska. Och ser vi till orderboken vid Ă„rets slut sĂ„ var den Ă€n mer internationellt dominerad: 75 procent av orderstocken bestĂ„r av internationella affĂ€rer. Saab med och utvecklar Sveriges framtida försvar VĂ„r svenska hemmamarknad pĂ„verkas av riksdagens beslut om nivĂ„n för försvarsbudgeten för perioden 2005 – 2007. Vi anpassar vĂ„r verksamhet i Sverige efter detta. BĂ„de för 2005 och 2006 har vi tvingats avisera personalneddragningar. Totalt rör det sig om 1 500 personer under dessa tvĂ„ Ă„r. OmlĂ€ggningen av det svenska försvaret innebĂ€r minskade materielinköp och fĂ€rre utvecklingsprojekt. Men samtidigt sker en omstrukturering av försvarsmakten som innebĂ€r att nya funktioner och system behöver utvecklas. Vi Ă€r med och utvecklar Sveriges framtida nĂ€tverksbaserade försvar och fick under 2005 bestĂ€llning pĂ„ att utveckla det nya taktiska ledningssystemet för förband upp till bataljonsnivĂ„. Under 2005 fick vi ocksĂ„ bestĂ€llning pĂ„ att fortsĂ€tta utveckla det svenska luftförsvarssystemet och vi fick order pĂ„ pansarvĂ€rnssystemet NLAW. Vi nĂ„dde vidare en viktig överenskommelse om svensk medverkan i utvecklingen av en demonstrator för ett avancerat, obemannat flygplan. Saab har alltsĂ„ en fortsatt stark försĂ€ljning och position pĂ„ den svenska marknaden. Men lĂ„ngsiktigt sker, som framgĂ„r av siffrorna över försĂ€ljning och orderingĂ„ng, en internationalisering. Internationalisering Ă€ven genom strategiska förvĂ€rv Internationaliseringen sker inte bara genom en ökad försĂ€ljning pĂ„ internationella marknader utan ocksĂ„ genom strategiska förvĂ€rv. Ett betydelsefullt steg under Ă„ret, det kanske mest betydelsefulla, var att vi blev majoritetsĂ€gare i Grintek, ett ledande högteknologiskt företag i Sydafrika med verksamhet inom telekommunikation och industri- och försvarselektronik. Vi integrerar nu en del av verksamheterna i Sverige och Sydafrika och har under Ă„ret Ă€ven köpt ett sydafrikanskt flygelektronikföretag, AMS. FörvĂ€rvet av Grintek innebar att vi i ett slag vĂ€xte med 1 miljard i omsĂ€ttning och samtidigt fick 1 500 nya Saab-medarbetare. Men det hĂ€r steget var resultatet av en lĂ€ngre process som inleddes med Gripenkontraktet 1999. Det har öppnat nya affĂ€rsmöjligheter och stĂ€ller krav pĂ„ vĂ„r nĂ€rvaro i landet. Lokala förvĂ€rv och samarbeten blir dĂ€rför vĂ€ldigt naturliga. Efterhand som kontakterna ökar och vĂ„ra relationer med Sydafrika stĂ€rks utvecklas detta till en ny hemmamarknad för oss. Och det Ă€r precis sĂ„ vi vill att det ska bli. AffĂ€rssegmentet Defence and Security Solutions För att tydliggöra vĂ„r strategiska inriktning har vi frĂ„n och med 2005 fört samman vĂ„ra olika affĂ€rsenheter till tre segment. De tre segmenten speglar skilda kompetenser men ocksĂ„ skillnader i affĂ€rer och kundrelationer som finns mellan de marknader dĂ€r vi Ă€r verksamma. För vart och ett av dessa segment har vi en strategi för hur vi ska vĂ€xa. De affĂ€rsenheter som utvecklar och bygger samman avancerade lednings- och kommunikationssystem finns inom affĂ€rssegmentet Defence and Security Solutions. Inom det hĂ€r affĂ€rssegmentet erbjuder vi Ă€ven ett brett utbud av avancerade tjĂ€nster, till exempel support- och logistiklösningar och kvalificerade konsulttjĂ€nster. Segmentet svarade 2005 för 27 procent av omsĂ€ttningen. Rörelsemarginalen var 10 procent. Större bestĂ€llningar under 2005 inom det hĂ€r affĂ€rssegmentet var eldledningssystem till den hollĂ€ndska armĂ©n och stridsledningssystem till Australiens Anzac-fregatter. Men den mest betydelsefulla utlandsordern var utan tvekan avtalet med Pakistan om ett luftburet övervakningssystem. NĂ€r nĂ„gra Ă„terstĂ„ende villkor Ă€r uppfyllda rĂ€knar vi med att kunna bokföra kontraktet och inleda det omfattande utvecklingsarbetet under 2006. Det Ă€r en stor bestĂ€llning rĂ€knat i pengar – sammanlagt drygt 8 miljarder, varav tvĂ„ tredjedelar för Saab och resten pĂ„ vĂ„r samarbetspartner Ericsson. Men den Ă€r ocksĂ„ viktig för att den visar pĂ„ framtida affĂ€rsmöjligheter för Saab. Det hĂ€r luftövervakningssystemet har nĂ€mligen ett mycket brett anvĂ€ndningsomrĂ„de inom sektorn samhĂ€llssĂ€kerhet. Utveckla fler hemmamarknader Vi i Saab Ă€r specialister pĂ„ att utforma lösningar dĂ€r olika försvars-, lednings-, kommunikations- eller övervakningssystem ska fungera tillsammans pĂ„ ett effektivt sĂ€tt. Inom detta omrĂ„de har vi dĂ€rför stora förutsĂ€ttningar att vĂ€xa. Uppdrag av det slaget Ă€r förutom en frĂ„ga om professionalism ocksĂ„ förtroendeuppdrag. Eftersom det ofta rör sig om nationell sĂ€kerhet finns det en lĂ„ngsiktig, politisk dimension. DĂ€rför Ă€r det vĂ„r strategi att i fler lĂ€nder utveckla sĂ„ nĂ€ra kundrelationer att vi blir en viktig samarbetspartner för sĂ€kerhetslösningar pĂ„ nationell nivĂ„. Att vi utöver Sverige fĂ„r fler hemmamarknader. I Sydafrika Ă€r vi pĂ„ vĂ€g att uppnĂ„ detta. Andra lĂ€nder Ă€r Australien och Finland. Ytterligare möjligheter öppnar sig genom det intresse som Danmark och Norge nu visar för Gripen. VĂ€xande marknad för samhĂ€llssĂ€kerhet Inom segmentet Defence and Security Solutions rĂ€knar vi med att bĂ„de i Sverige och i andra lĂ€nder möta en ökad efterfrĂ„gan pĂ„ den framvĂ€xande marknaden för samhĂ€llssĂ€kerhet. Som exempel kan nĂ€mnas att den japanska kustbevakningen under 2005 bestĂ€llde tvĂ„ Saab-340-plan anpassade och utrustade för civil övervakning av kuster och hav. I Sverige Ă€r vi sedan tidigare engagerade i uppbyggnaden av Rakel, det gemensamma radiokommunikationssystemet för samtliga myndigheter som har att göra med skydd och rĂ€ddning. En stark trend, bĂ„de i Sverige och i andra lĂ€nder, Ă€r att försvarsmyndigheter och andra myndigheter strĂ€var efter att lĂ€gga ut delar av sin verksamhet och söka nya samarbetsformer med industrin. HĂ€r ser vi tillvĂ€xtmöjligheter för Saab. AffĂ€rssegmentet Systems and Products Förutom förmĂ„ga att bygga och koppla samman avancerade lednings- och kommunikationssystem har Saab under Ă„rens lopp utvecklat en mycket djup kunskap inom ett antal teknikomrĂ„den. Inom dessa omrĂ„den har vi utvecklat vĂ€rldsledande system och produkter. Exempel Ă€r robotsystem inklusive pansarvĂ€rnsvapen, signaturanpassning, stridstrĂ€ning, telekrig, undervattenssystem och satellitutrustning. I mĂ„nga affĂ€rer ingĂ„r Ă€ven underhĂ„ll och drift av levererade system. De affĂ€rsenheter som utvecklar och sĂ€ljer de hĂ€r produkterna finns i affĂ€rssegmentet Systems and Products. Detta affĂ€rssegment svarade för 34 procent av omsĂ€ttningen under 2005. Rörelsemarginalen uppgick till drygt 11 procent. VĂ„ra största bokförda order under 2005 fanns inom det hĂ€r affĂ€rssegmentet. De gĂ€llde radarvarnare till Tysklands Tornadoflygplan och den sameuropeiska jaktroboten IRIS-T. BĂ„da var bestĂ€llningar i miljardklassen. Andra stora bestĂ€llningar förra Ă„ret var sjömĂ„lsroboten RBS15 till Tyskland, ultralĂ€tta kamouflagenĂ€t till den amerikanska armĂ©n och ett nytt pansarvĂ€rnssystem till det svenska försvaret. FörsĂ€ljningen inom det hĂ€r segmentet bygger pĂ„ varaktiga kundrelationer pĂ„ . samma sĂ€tt som nĂ€r det gĂ€ller komplexa försvars- och sĂ€kerhetslösningar. Men beslutsprocessen har mindre inslag av politiska faktorer. VĂ„r konkurrenskraft inom detta omrĂ„de Ă€r starkt baserad pĂ„ kundens analyser av vĂ„ra produkters pris och prestanda. De potentiella marknaderna för oss Ă€r dĂ€rför mycket stora. Det Ă€r inom Systems and Products som vi rĂ€knar med den största försĂ€ljningstillvĂ€xten under de nĂ€rmaste Ă„ren. Vi Ă€r vĂ€rldsledande inom ett utvalt antal nischer pĂ„ vĂ€rldsmarknaden. Och vi ser stĂ€ndigt över marknadspotentialen inom vart ett av dessa omrĂ„den, och vad som behövs för att vi ska öka vĂ„ra marknadsandelar. HĂ€r har vi spetskompetens som vi ska behĂ„lla och utveckla. Det kan vi göra genom egen forskning och utveckling, som vi gjort till exempel i frĂ„ga om Robot 15, men det kan ocksĂ„ ske genom internationella samarbeten. Inom Systems and Products ser vi Ă€ven möjligheter att vĂ€xa genom förvĂ€rv, och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt öka marknadsandelarna inom de nischer dĂ€r vi Ă€r verksamma. Ett framgĂ„ngsexempel Ă€r vĂ„rt förvĂ€rv i Lillington USA 2002, som var avgörande för att Saab Barracuda nu har dagens starka stĂ€llning pĂ„ den amerikanska marknaden. AffĂ€rssegmentet Aeronautics VĂ„r verksamhet inom flygomrĂ„det finns i affĂ€rssegmentet Aeronautics. Flyget var upphovet till Saab (Svenska Aeroplan Aktiebolaget) och inom flygomrĂ„det har Saab en alldeles unik kunskap – unik för att vara ett europeiskt företag och Ă€n mer unik för att finnas i ett litet land som Sverige. Aeronautics svarade 2005 för 39 procent av omsĂ€ttningen. OmsĂ€ttningen ökade jĂ€mfört med föregĂ„ende Ă„r. Men rörelseresultatet försĂ€mrades bland annat till följd av strukturkostnader och reserveringen för det försenade helikopterprojektet. Rörelsemarginalen var dĂ€rför bara cirka 3 procent. AffĂ€rssegmentet Aeronautics kommer under överskĂ„dlig tid att domineras av Gripen. Export av Gripen Gripen Ă€r ett av vĂ€rldens allra mest moderna stridsflygplan i operativ tjĂ€nst. Gripen Systemet har dessutom nĂ€stintill obegrĂ€nsade möjligheter till vidareutvecklingar och anpassningar. Gripen kommer att vara ett modernt stridsflygplan i ytterligare minst 30–40 Ă„r och dĂ€rför ser vi stora möjligheter till bestĂ€llningar frĂ„n fler lĂ€nder. I Gripen-programmet passerades tvĂ„ viktiga milstolpar under 2005. Den ena var att samtliga bestĂ€llda flygplan levererades till det tjeckiska flygvapnet, 14 stycken. Tiden frĂ„n bestĂ€llning till leverans var bara drygt ett Ă„r. Det mĂ„ste vara vĂ€rldsrekord. Det innebĂ€r att Gripen nu ingĂ„r i den reguljĂ€ra organisationen i ett Nato-land, nĂ„got som ökar möjligheterna till ytterligare export. Den andra milstolpen var premiĂ€rflygningen för det första Gripen-flygplanet för kommande leverans till Sydafrika. I Sydafrika kommer Gripen att vara i operativ tjĂ€nst frĂ„n 2008. Och det Ă€r med stolthet jag kan berĂ€tta att vi i förra veckan överlĂ€mnades de fem första Gripenflygplanen till Ungern. Vi satsar nu offensivt för att nĂ„ nya exportframgĂ„ngar. Vidareutveckla flygteknisk kompetens Beslutet om svenskt deltagande i det internationella samarbetsprojektet Neuron Ă€r viktigt bĂ„de för Gripens fortsatta utveckling och för att bevara flygteknisk kompetens i Sverige. Saab ligger lĂ„ngt framme i forskning och utveckling nĂ€r det gĂ€ller obemannade farkoster. Under det gĂ„ngna Ă„ret skedde den första flygningen med den obemannade teknologidemonstratorn FILUR. Saabs kunnande inom det hĂ€r omrĂ„det har gjort att Sverige nu deltar i Neuronprojektet och vi kan dĂ€rigenom för mĂ„nga Ă„r framĂ„t vidareutveckla vĂ„r kompetens. Att delta i den fortsatta teknikutvecklingen kring obemannade flygfarkoster Ă€r viktigt. Det gör bland annat att vi i framtiden kan tillföra ytterligare autonoma funktioner till Gripen. Att delta i internationella samarbeten och helst ha en ledande roll i internationella utvecklingsprojekt Ă€r dĂ€rför ett viktigt inslag i vĂ„r strategi inom flyget. Civil flygverksamhet Samtidigt som Gripen tas i bruk i allt fler lĂ€nder vĂ€xer vĂ„r civila flygverksamhet. För Airbus har Saab utvecklat och tillverkar nu bland annat vingbalken till superjumbon A380. Vi medverkar ocksĂ„ i flera andra Airbusprojekt. Under 2005 trĂ€ffade vi ocksĂ„ avtal med Boeing om utveckling och leveranser till det nya passagerarflygplanet B787 Dreamliner. Utvecklingsuppdragen inom den civila flygsektorn Ă€r viktiga. Dels Ă€r de bra affĂ€rer i sig. Dels bidrar de till att sĂ€kerstĂ€lla vĂ„r flygtekniska kompetens. Och de Ă€r ocksĂ„ av betydelse för vidareutvecklingen av Gripen. Ett globalt företag med möjligheter och mĂ„ngfald Saab har lĂ€nge varit ett globalt företag i betydelsen att vi haft vĂ€rlden som marknad. Men vi blir successivt alltmer ett globalt företag ocksĂ„ i den meningen att vi fĂ„r verksamheter och medarbetare i allt fler lĂ€nder. Den hĂ€r ökade mĂ„ngfalden Ă€r en av vĂ„ra viktigaste framgĂ„ngsfaktorer. VĂ„r geografiska spridning och bredden i vĂ„r verksamhet gör Saab till ett möjligheternas företag, nĂ„got som vi tar fasta pĂ„ i vĂ„r personalpolitik. Internationaliseringen gör vĂ„r interna arbetsmarknad Ă€n större och den bidrar till kreativitet och stimulerande arbetsuppgifter. Att matcha fram talanger tycker vi Ă€r viktigt. DĂ€rför har vi ledarskapsprogram för medarbetare pĂ„ olika stadier i sin utveckling. Vi har sedan mĂ„nga Ă„r ocksĂ„ en sĂ€rskild satsning pĂ„ att öka andelen kvinnor pĂ„ ledande poster genom Ă„rsvisa mentorprojekt. NĂ€r vi rekryterar chefer ska det alltid finnas med minst en kvinna bland kandidaterna. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt ska vi genom ett lĂ„ngsiktigt arbete se till att vi successivt ökar andelen kvinnor i ledande befattningar. Det hĂ€r tar tid men gör företaget starkare pĂ„ sikt. Sverige kan bara tĂ€vla genom att ha vĂ€rldsledande kompetens Varje Ă„r utexamineras i Sverige ungefĂ€r 7 000 ingenjörer. Motsvarande siffra i Kina Ă€r 650 000. Sverige kan alltsĂ„ inte tĂ€vla i kvantitet utan mĂ„ste göra det i kvalitet, genom att vara bĂ€st. Att vi idag har en vĂ€rldsledande kompetens bevisas av Gripen. Men det krĂ€vs anstrĂ€ngningar och medvetna satsningar om Sverige ska behĂ„lla sin framskjutna position. HĂ€r Ă€r Saab en av de viktigaste aktörerna. Vi Ă€r nog Sveriges mest forskningsintensiva företag. Cirka en femtedel av vĂ„r omsĂ€ttning gĂ„r till forskning och utveckling. OcksĂ„ genom samverkan med universitet och forskningsinstitut bidrar vi till att stödja Sverige inom högteknologiska omrĂ„den. Men vi bidrar ocksĂ„ till att stimulera teknikintresset pĂ„ ett bredare plan. Sedan sju Ă„r tillbaka arrangerar Saab Teknik-SM, som under 2005 vann Kunskapspriset, instiftat av Nationalencyklopedin. Teknologer vid landets tekniska högskolor och universitet tĂ€vlar om vem som Ă€r "Svensk mĂ€stare i framtida teknik". Finalen Ă€gde rum hĂ€r i Tennishallen tidigare idag. Det hĂ€r Ă€r ett exempel pĂ„ vad Saab gör för att Sverige ska fortsĂ€tta vara bĂ€st. FrĂ„n skydd av grĂ€nser till skydd av flöden I vĂ„r förĂ€ndrade vĂ€rldsbild flyttas nu fokus frĂ„n skydd av grĂ€nser till skydd av flöden. De militĂ€ra hoten Ă€r inte borta. Samtidigt utsĂ€tts samhĂ€llen ocksĂ„ för nya slags hot. Terrorattacken i London, tsunamin i Sydostasien, orkanen som ödelade New Orleans och hĂ€r hemma stormen Gudruns hĂ€rjningar Ă€r tydliga exempel. Men det ökade behovet av samhĂ€llssĂ€kerhet Ă€r ocksĂ„ en följd av en gradvis och odramatisk utveckling som gjort vĂ„ra samhĂ€llen mer sĂ„rbara. Vi har blivit beroende av att energiförsörjning, kommunikationer och annan infrastruktur fungerar utan störningar. Och vi har blivit beroende av stĂ€ndigt fungerande flöden av mĂ€nniskor, varor, information och pengar mellan olika lĂ€nder. Avbrott i dessa flöden fĂ„r mycket stora konsekvenser. Dels för att enskilda mĂ€nniskor drabbas men ocksĂ„ dĂ€rför att stora ekonomiska vĂ€rden stĂ„r pĂ„ spel. Ett exempel pĂ„ ett mycket sĂ„rbart flöde Ă€r att 80 procent av vĂ€rldshandelns transporter sker med fartyg. HĂ€r kan jag ocksĂ„ visa ett exempel pĂ„ system för marin sĂ€kerhet. Saab TransponderTech Ă€r vĂ€rldens ledande tillverkare av transpondrar för sjöfart, nĂ„got som anvĂ€nds för identifiering av fartyg, för trafikledning och för rĂ€ddningsuppdrag. Vi har system som i varje stund kan ge en aktuell lĂ€gesbild av ett havsomrĂ„de, en kuststrĂ€cka eller en hamn. LĂ€ngs Kinas kust finns idag 600 sĂ„dana basstationer och leveranser pĂ„gĂ„r nu till bland annat Spanien och Portugal. Saabs system CoastWatch ger en ögonblicksbild av fartygstrafiken. Fartygen har transpondrar ombord som kontinuerligt skickar information om fartygets identitet, fart, position och destination till basstationer runt kusten. Dessa basstationer Ă€r i sin tur kopplade till kommunikationssystem som gör att anvĂ€ndare, till exempel sjörĂ€ddningscentraler och militĂ€ra sjöcentraler, kan ta del av informationen i samma stund som den sĂ€nds. Det hĂ€r Ă€r ett exempel pĂ„ hur vi pĂ„ Saab hjĂ€lper till att skydda mĂ€nniskor, flöden och samhĂ€lle. Saab har teknik för en vĂ€rld i förĂ€ndring Jag har redogjort för det gĂ„ngna verksamhetsĂ„ret och samtidigt gett en bild av vĂ„r strategi för att fortsĂ€tta vĂ€xa genom att anpassa oss till förĂ€ndringarna i vĂ„r omvĂ€rld. 2005 var ett starkt Ă„r för Saab. Och 2006 har börjat bra med flera betydelsefulla bestĂ€llningar. OcksĂ„ i ett lĂ€ngre perspektiv Ă€r jag optimistisk om Saabs utsikter. Saab har tekniken för att möta de behov som vĂ€xer fram i samhĂ€llet för att skydda viktiga funktioner, bĂ„de civilt och militĂ€rt. I en förĂ€ndrad vĂ€rld finns mĂ„nga affĂ€rsmöjligheter för Saab. Tack!”